Hej!

Kan bli lite flummiga inlägg, ett tag nu. Är lite hög pga smärtstillande morfin. Har haft lite fullt upp sista tiden. Har städat huset från topp till tå. Bytt gardiner och putsat fönster. Det har tyvärr inte funnits ork att blogga, har somnat som en stock när kvällningen kommit. Vi har även sålt Nutella, snyft.
Höften, vänster är äntligen opererad. Det var ingen baggis, det var ett hell.
Skåran som användes för att stoppa in den nya protesen.

Att vara hemifrån från alla nära och kära var jättejobbigt. Man känner sej ganska utelämnad. När man behöver tröst finns det ingen där.
Jag opererades kl 13 den andra september. Jag fick ryggbedövning,kateter, droppnålar med olika dropp. Sen spänndes jag fast liggandes på höger sida. Jag kan lova att man satt som i ett skruvstäd. Sen sa hela op.teamet godnatt. Jag vaknade 3 gånger och försökte kika över skynket för att få mej en titt på köttet, men narkossköterskan var snabbare än mej. Han hann ge mej mer sovmedel så jag inte fick se något.
När operationen var klar fick jag vara vaken medan dom sydde ihop såret. Jag bad att få se höftkulan och lårbenet. Det hade nog blivit en liten köttsoppa på benet hi,hi.
Jag blödde ganska mycket under operationen så Per, min ortopedläkare sa att jag kunde känna av det ett tag. Jag var jättepigg efter opetationen. Jag och min nyfunna vän Lollo låg och höll låda nere på uppvaket. Hon var jättepigg och fick åka upp på avdelningen. Själv blev jag kvar på uppvaket många timmar. Jag blev illamående och spydde. Strax före nio på kvällen fick jag komma upp på avdelningen. Då ringde jag hem och meddelade mej. Sen dog jag. Jag mådde faan i två dagar efter operationen. Jag hade ständig bevakning när jag skulle på toa och övningsgå jag svimmade och höll på.
Jag yrslade på hela helgen men det beror på mitt dåliga blodvärde jag hade 94 nu i dag när jag fick åka hem.
Jag tränar 3 gånger om dan. Jag skriver mer i morgon.
Kram Anette.